Grattis!

Idag fyller Gudrun Pausewang 80 år. Hon är en av de mest lästa barnbokförfattare eller bättre sagt ungdomsboksförfattare i Tyskland. Hennes mest berömda bok är kanske "Molnet" ("Die Wolke") från 1987. Jag tror att den är obligatorisk på alla skolor, vi fick läsa den i åk 7 iaf. Boken handlar om två barn och deras liv efter en reaktorolycka i ett tyskt kärnkraftverk. Jag kommer ihåg att jag var rädd efter jag läst boken. Pausewang lyckas nämligen att skriva väldigt detaljerad och hennes böcker verkar inte som fiktion. Hennes böcker berör många tema: antisemitism, nationalsocialism och tyska historia, kärnkraft, fattigdom och elände. Hon vill framför allt varna människorna och göra dem medvetna vad som händer omkring oss. Det kanske skiner genom hennes böcker att hon jobbade som lärare hela sitt liv. Särskilt böckerna för ungdomar är väldigt moraliserande och pekar lite med fingret som de vill säga: "Va uppmärksam och tro inte på allting. Kolla först själv!" Efter "Molnet", som jag var tvungen att läsa i skolan, läste jag framför allt hennes böcker om barndomen i Tjeckien som liknar en biografi. Gudrun Pausewang föddes i Böhmen där hennes föräldrar hade en gård. 1945 fick familjen fly som så många tyskar och de bosatte sig i Hessen. Hon har inte skrivit någonting om den nya början i ett annat land. Hennes böcker handlar bara om den lyckliga tiden i Böhmen och flykten. Jag vågade inte fråga henne varför hon inte skriver om sitt nya liv när jag ringde henne för många många år sedan. Idag skäms jag faktiskt lite. Jag tog telefonkatalogen, letade efter hennes nummer och ringde henne. Då var jag kanske 13 år och inte det minsta blyg. Hon var jättetrevlig och jag minns hennes röst och frågor. Det bästa var att hon visade intresse för sin lilla läsare som var så vetgirig och ställde en massa frågor om "Molnet" och de andra böckerna. Hon skrev ett långt brev till mig efteråt. Brevet har jag fortfarande som en liten bevis att jag verkligen vågade ringa henne och som minne på ett trevligt samtal förstås.