Proletaires de tous les pays..

Igår åkte min mamma och jag till Chemnitz för att besöka min moster som flyttade i december. Vi ville också titta på den nya lägenheten förstås. Hon hade blivit tvingad att flytta efter 32 år, eftersom huset skulle bli del av en stor "Rückbau"-aktion. Rückbau är ett riktigt skumt ord enligt mig och visar tydligt den konstruktionskraften som ligger i tyska språket. Att bygga betyder egentligen att skaffa någonting, att börja en process som är tydligt målinriktad. I slutet av en byggprocess finns ett resultat, t.ex. ett hus, en dator, ett modellplan. Men nu byggas ju ingenting. Här rivas husen och inneboende blir vänligen sagda att hitta ett nytt hem där de kan börja om. Vi bygger tillbaks. Kanske syftar ordet "Rückbau" på att naturen ska "byggas" tillbaks, men att bygga någonting är en artificiell process och utesluter naturen egentligen. Det tyska språket, ssk det officiella, är fullt av sådana eufemistiska termer. Min moster i alla fall har flyttat bara en gata och tittar nu på sitt gamla hus. Den nya lägenheten ser precis ut som den gamla, men den är ändå inte hennes verkar det som. Hon har inte kommit fram än, även om husnumret bara ändrats från 89 till 73. Allt verkar annorlunda där och kommer ta tid att vänja sig.

Men besöket blev ändå fint och vi hade väldigt roligt tillsammans. Även min kusin kom förbi och vi pratade mycket om universitet och studierna. Hon undervisar allmän pedagogik på Chemnitz universitet och beklagar sig allt för ofta om de nya B.A.-studenter och deras studiemoral. Någonting jag också redan har lagt märke till här i Leipzig. I alla fall blev det också en kort utflykt till innerstaden där Karl Marx fortfarande håller vakt. Men nu förtiden är det inte arbetarna längre som samlas där, men ungdomar som åker BMX och skatebord under Marx' stränga ögon.