torsdag 7 februari 2008

Vad människor och möss behöver..

Det har ju pratats mycket om berättelser och olika böcker som behandlar precis det temat. Bodil skrev ju en hel del om Boccaccios "Decamerone" och senast om den mindre kända "Pentamerone" av Giambattista Basile. Att berätta är essentiellt för det mänskliga livet. Idag stötte jag på en liten bok som berättar oss om viktigheten av sagor och fantasin. Boken publicerades av Leo Lionni som föddes 1910 i Holland. Han pluggade ekonomi i Italien och flydde 1939 från nazisterna till USA. Här finns en lista med hans mest kända böcker som översattes till många språk.

Boken jag hittade idag heter "Frederick" och utkom 1967.




Frederick är en liten mus som lever med sina kompisar. Som alla smågnagare går de i ide och därför är det viktigt att de samlar nötter, frukter och annat mat innan vintern börjar. Alla är jätteduktiga förutom Frederick som sitter och blundar helt tyst. När hans muskompisarna frågar vad han håller på med, svarar han att han bara samlar solstrålar och färgena inför vintern. Snitsnack tänker de andra mössen, han är bara lat och har ingen lust att hjälpa till. När kylen kommer har de ett stort matförråd under stenarna där de övervintrar. Men även det tar slut och dagarna blir kallare och tristare under de stora stenarna. Ingen vill prata längre med varandra. Men plötsligt kommer någon ihåg Fredericks hemliga förråd och frågar honom blygt. "Blunda", säger Frederick. Han klättrar på en sten och berättar genast om ljuset och solstrålarna. Han trollar tillbaks värmen i mössens hjärta med en gång. "Och vad är med färgerna?" frågar mössen ivrigt. De blundar igen och Frederick berättar vidare om blåklinter, röda kornvallmor på gula åkrar och gröna bladen på hallonbuskar. Frederick blir en liten poet i mitten den gråa vintern som få försvinna ledsenheten och tristess. Berättelserna förvandlas i en trolldryck som hjälper mössen att kommer över den långa kalla vintern tills de får gå ut i solen igen. Fantasin och minnen räddar mössen för den säkra döden och Frederick har bevisat hur viktiga sagorna är för livet, lika mycket som mat och dryck.

2 kommentarer:

Keri sa...

En underbar berättelse! :-)

krakri sa...

Det håller jag med! :)