Än ligger dimman kall och grå,
och skog och dalar drömma.
Men slöjan lyfter snart, och då
skall himlen glänsa ren och blå
och höstens varma guldglans få
kring stilla nejder strömma.
(Eduard Möricke, översättning: Elof Hellquist)
Septembermorgen
Im Nebel ruhet noch die Welt,
Noch träumen Wald und Wiesen:
Bald siehst du, wenn der Schleier fällt,
Den blauen Himmel unverstellt,
Herbstkräftig die gedämpfte Welt
In warmem Golde fließen.
(Eduard Möricke)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar