Jag är orolig och disträ. Pratar flera gånger om dagen med min mamma hemma i Tyskland. Minnen går tillbaka till sommaren 2002. Översvämmingarna, krigsaktiga scener, hemlösa människor.
Idag började evakueringen av mina morföräldrarnas hemby. Morbror och hans familj som nu bor i huset är trygga men resten av släktingar är berörda. Min mormors bror bor nu på en ö. Hela stan är omsluten av vatten. Sjukhuset och äldreboenden har evakuerats. Min förra pojkväns föräldrars hus är redan förlorat. Hela byn gavs upp och är översvämmat nu. Kulmen väntas i natt. Vattenmassorna från Tjeckien har inte ens kommit än. Jag håller tummarna, tårna, ber i det tysta. Låt det inte bli värre än 2002...
1 kommentar:
Oj, det här fattade jag först efteråt när Londi och jag försökte sova över i Bad Schandau på vägen upp mot Sverige i juli. Nu är vi sedan länge tillbaka i Zagreb.
Här ett litet inlägg om översvämningen - ur ett mycket egocentriskt perspektiv, men till mitt försvar får jag säga "egocentriskt av nöd".
http://bodilzalesky.com/blog/2013/08/26/om-att-valja-fel/
Hoppas det är bra med dig/er.
Kram
Bodil
Skicka en kommentar